Den empiriska delen av redovisningsuppsatser

Uppsatsarbetena vårterminen 2018 skiljde sig inte från många tidigare års, åtminstone i meningen att många uppsatsgrupper tvingas ägna en väsentlig del av tiden åt att ”jaga empiri”. Ändå slutar det ofta med ett fåtal intervjuer eller en enkät med stor bortfallsprocent. Om generalisering av resultatet eftersträvas blir det utopiskt. Någon talade träffande om anorektisk empiri.
Som sagt inget nytt bekymmer utan snarare något som förvärrats, och man erinrar sig Elinor Ostroms forskning om allmänningens dilemma: alltför många, långa och många gånger ofärdiga enkäter eller intervjufrågeformulär har medfört en sönderbetad allmänning, i meningen de praktiker som ska svara på enkäter eller ställa upp på intervjuer.
En debattartikel ”Ett nobelpris i ekonomi visar vägen för bättre uppsatser” (Balans nr 6-7/2012 s 41f) avslutades med att det ”endast” är frågan om att börja kommunicera om detta och ställa upp: handledare och studerande måste bearbeta enkäter och intervjufrågor, och begränsa målgrupperna, och praktiker måste besvara enkäter eller låta sig intervjuas.
Uppmaningen anammades dock inte 2012, utan bekymret kvarstår. Alltså är det dags att upprepa uppmaningen och få till stånd ett samarbete. Att återskapa betet på en allmänning kräver åratal av idogt (sam)arbete!

ANMÄL DIG ATT LEDA RUNDA BORDSSAMTAL – KLICKA HÄR

Sessionsansvarig: Sven-Arne Nilsson, Ek. dr., Linköpings Universitet, sven-arne.nilsson@liu.se