Ifrågasätt fasta fundament

Vad händer om de föreställningar företagsekonomin har om hur kunskap, människor, organisationer och marknader fungerar inte är rätt? Vad skulle hända med dagens företagsekonomi om de fasta fundamenten ifrågasattes och ersattes med andra paradigm.
Här ett antal exempel på frågeställningar:

1. Knowledge management á la Nonaka är fortfarande förhärskande. Kunskap betraktas som ett objekt som kan delas, köpas och byggas in strukturellt kapital. Polanyi's syn på kunskap skulle ha stor betydelse för hur man bygger upp kunskapsöverföring och kunskapsutveckling inom och mellan organsationer.

2. Amerikansk beteendepsykologi kan ifrågasättas som grund för organisationstänkandet.

3. Upper echelon theory (Quigley & Hambrick, 2014) där endast toppledningen anses intressant att studera och företagets strategi och framtid anses vara ett ledningsbeslut. Det anses t o m att “the CEO effect” har ökat trots alla diskussioner om kunskapssamhället där team av kunniga medarbetare skulle var den stora förändringsfaktorn för företagets strategi. Detta skulle ha betydelse för inriktning på både utbildning och forskning.

4. Institutioner anses rigida och oföränderliga och idealet är att kapitalet skall vara rörligt och snabbflytande och kunna lämna en institution som inte längre anses intressant. Företaget, fabriken läggs ner. Verksamheten avvecklas och en annan tas upp. Hur skulle diskussionen föras om institutioner istället skulle ses som föränderliga och dynamiska med medarbetare som behöver mobiliseras för att radikala förändringar av verksamheten ska göras.

5. En kolonial vit manlig förståelse av kulturer baserat på Hofstedes kulturdimensionsteori (https://www.hofstede-insights.com/country-comparison/sweden/) ligger till grund för många internationella management och ledarskapskurser. De koloniala värderingarna skulle behöva ifrågasättas i dagens affärsutbildningar där kategorisering av nationella kulturer görs utan hänsyn tagen till den differentiering som har skett inom och mellan nationer under de senaste årtiondena. En ny syn på kulturer som sammansatta och inte en gång för alla givna skulle efterfrågas.
6. Ifrågasätta marknader som i neo-klassisk nationalekonomi anses ha perfekt konkurrens och sätta fokus på de globala marknader, där konkurrensen är allt annat än perfekt och företag tillskansar sig monopolränta och informationen är ojämnt distribuerad. Ett ensidigt och idealiserat marknadsbegrepp hindrar andra dimensioner som samhälle, miljö och människor. Komplexitet och ömsesidiga beroenden talar för detta.
”… de som studerar företagsekonomi tänker mer instrumentellt, mer sällan diskuterar kursinnehållet utanför lärosalarna, läser färre böcker vid sidan av kurslitteraturen, besöker färre konstutställningar, konserter och teaterföreställningar … tendens att ensidigt fokusera på framtida karriärer … utgår från att everything is business.” (Kristensson Uggla, 2012: 139)

7. Artificiell intelligens (AI) accelererar i en allt högre takt. Vad händer om företagsekonomins modeller måste ta hänsyn till AI-lösningar som innefattar allt från användning av datorers råstyrka för att automatisera enkla saker, till övermänskliga färdigheter?

Elisabeth Kjellström, adjunct/doktorand, Lund
Elisabeth.Kjellstrom@fek.lu.se
Sarah Philipson, docent, Gävle, Sarah.Philipson@hig.se

ANMÄL DIG ATT LEDA RUNDA BORDSSAMTAL – KLICKA HÄR

Sessionsansvarig: Sarah Philipson, docent, Högskolan i Gävle, Sarah.Philipson@hig.se